Vad har Hovings malmgård med exklusiva juvelerarbutiken Tiffanys och Metropolitan Museum of Art i New York att göra?
Läs vidare så får du svaret!
Vi tar det från början:
På 1600-talet kom holländaren Jan Janson Hoving från Amsterdam till Stockholm där han drog igång ett tobaksspinneri som blev ett av landets största. Han dog stormrik, och det var hans barnbarn, färgaren Carl Gustaf Hoving (1740–1829), som år 1770 lät uppföra Hovings malmgård, med färgeri i undervåningen och stilig bostad för sig själv på andra våningen.
Vi har studerat den Hovingska släktens antavlor och funnit spännande ättlingar till denne malmgårdens skapare. Låt oss hoppa framåt i historien – till färgare Hovings sonsonsonson Johannes Hoving (1868–1954), född i Finland, på sin tid en känd kirurg. År 1903 flyttade han till USA – ”av politiska skäl”, skriver han kryptiskt i sin bok om släkten. Han var gift med Dramatenskådespelerskan Helga Hoving, drev bl a eget sjukhus i USA, var aktiv i svenskamerikanskt liv och belönades med Nordstjärneorden och Vasaorden.
Johannes och Helga Hoving flyttade med tiden tillbaka till Sverige, men deras son Walter Hoving (1897–1989) blev kvar i USA som framgångsrik affärsman. År 1955 köpte han en aktiepost som gav honom kontroll över exklusiva juvelerarföretaget Tiffanys i New York, där han var företagets ordförande i 25 år, anställde några av samtidens mest kända smyckesdesigners, sålde smycken till bl a Jacqueline Kennedy, och var dessutom verksam som filantrop. Hans etikettbok ”Tiffany´s Table Manners for Teenagers” säljs än idag.
Walter Hovings son Thomas Hoving (1931–2009) nådde också toppositioner. Han växte upp i högsta New York-societeten och doktorerade på elituniversitetet Princeton. Karriären gick spikrakt uppåt. Åren 1967–1977 var Thomas Hoving världsberömd, kontroversiell och karismatisk chef för Metropolitan Museum of Art i New York. Egensinnig och djärv lyckades han bygga ut museet rejält och ordnade utställningar som drog enorm publik. Mest känd är utställningen med fynden från faraon Tutankhamons grav, som gick runt USA och Europa i ett decennium. Tuffa förhandlingar mellan president Richard Nixon, utrikesminister Henry Kissinger och den egyptiska ledningen krävdes för att få utställningen till stånd.
Efter museiåren skrev Thomas Hoving en mängd artiklar och böcker om konst, t ex ”Art for Dummies”. Hans memoarer ”Making the Mummies Dance” kom 1994. På webben finns intressanta videoklipp med honom. New York Times minnesruna är läsvärd:
https://www.nytimes.com/2009/12/11/arts/design/11hoving.html
Hur väl kände Hovings nutida ättlingar till anfaderns ståtliga malmgård på Söder i Stockholm? Det vet vi inte. Och finns det fler ättlingar till färgare Hoving? Det vore roligt att veta!
Vi har inte lyckats finna någon bild på färgare Carl Gustaf Hoving. Bilderna här föreställer hans far tobaksfabrikören Jacob Hoving (1706–1784) och ättlingen – 1900-talets berömda museichef Thomas Hoving. Många generationer emellan, men visst ser man likheten.
Mer spännande fakta om malmgårdens rika historia kommer!
Vill du protestera mot planerna på att brutalt exploatera kulturreservatet Hovings malmgård och trädgård – här finns vår protestlista:
https://www.skrivunder.com/radda_hovings_malmgard
