I år är det 150 år sedan Lars Johan Hierta dog. Han var en djärv banbrytare, vars gärning griper in i vår tid. Hovings malmgård, där han bodde och verkade, vore den perfekta platsen för ett museum som speglar Hierta och hans epok.
När Hierta kring år 1840 köpte malmgården och tomterna intill för att bygga Liljeholmens stearinfabrik där var han 40 år, känd och omstridd. Ständigt i blåsväder, i full gång som radikal tidningsman och riksdagsman, boktryckare, förläggare, grosshandlare, företagsledare och riskkapitalist.
Hierta bodde med sin familj i stökiga Gamla stan när han köpte egendomen vid Danvikstull. Åren 1842–1848 var Hovings malmgård familjens sommarställe. Även om det låg industrier omkring var det en fridfull och lantlig trakt här, nedanför Fåfängan vid Hammarby sjö.
Man kan tänka sig att Hierta var rätt utarbetad under den här tiden. År 1841 vann han till slut striden mot kung Karl XIV Johan som tjugosex gånger dragit in det radikala Aftonbladet. Han hade väckt otaliga radikala motioner i riksdagen, lanseringen av nya uppfinningen stearinljus var i gång, och striden rasade kring Carl Jonas Love Almqvists roman ”Det går an”, som Hierta gett ut.
Bara denna korta beskrivning visar hur mycket av svensk historia som kan berättas genom Hiertas liv och insatser. Hans profil pryder varje dag Aftonbladet, tidningen som han grundade 1830. Hiertas staty står på Riddarhustorget i Gamla stan, år 2001 ditflyttad från en mer undanskymd plats. Representanter från alla politiska partier var på plats när statyn nyinvigdes där. Hierta var en av de mest aktiva i kampen för demokrati i ett förstelnat ståndssamhälle. Vi tänder stearinljus, en produkt som Hierta var först med att tillverka i Sverige.
Den 20 november 1872 avled Hierta. Han hade då inte minst satt sitt avtryck i Södermalms industrihistoria. Några år efter att han köpt Hovings malmgård och byggt upp Liljeholmens stearinfabrik där, köpte han Barnängens stora väveri en bit bort utmed Hammarby sjö, satte upp ett sidenväveri med ångdrivna vävstolar, och flyttade med sin familj in i Barnängens herrgård.
I det förslag från byggbolaget EM som staden nu arbetar med skulle Hovings/Hiertas malmgård privatiseras och undandras allmänheten som en del i ett vård- och äldreboende. Ett förslag som främst syftar till att gynna EM:s ekonomi.
Malmgården bör istället bli en öppen kulturmiljö för alla, som en fantastisk tillgång i det alltmer tätbefolkade östra Södermalm. I detta hus kunde bland annat rymmas något så spännande och lärorikt som ett museum om Hierta och hans liv under ett dramatiskt skede i svensk historia.
Bilderna:
Hierta står staty på Riddarhustorget i Gamla stan. Det var här jublande folkmassor år 1866 firade att den gamla ståndsriksdagen avskaffats och ersatts med en tvåkammarriksdag, vilket Hierta kämpat för. Inskriptionen på sockeln till statyn lyder: ”Lars Johan Hierta 1801–1872. Banbrytare för en fri press och ett folkligt samhällsskick”. Foto: Wikimedia Commons
Minnesplaketten om att Hierta bott i malmgården satt över malmgårdens huvuentré, men togs ned 2018 av byggbolaget EM som äger det förfallna huset. Foto: Wikipedia
Hiertas begravning den 1 december 1872. Träsnitt ur Ny Illustrerad Tidning. Begravningståget är på väg från Brunkebergstorg med arbetarföreningens och tryckeriarbetarnas fanor kring kistan. Bilden hämtad ur Gösta Arvidssons läsvärda och rika biografi över Hierta: Lars Johan Hierta och hans tid. Då demokratins dörrar öppnades. (Carlssons 2021)
Vill du att Hovings/Hiertas malmgård och trädgård rustas och bevaras som en öppen kulturmiljö? Här kan du protestera mot planerna på att bebygga trädgården och privatisera huset:
Kontakt: info@raddahovingsmalmgard.se