Trädgården

Ända sedan färgaren Hoving år 1770 lät bygga sin malmgård vid Danvikstull har det hört en trädgård till malmgården med odlingar och planteringar. Samma trädgård omger huset än idag, även om den förstås har förändrats under seklernas lopp.

När malmgårdarna byggdes som exklusiva sommarnöjen ute på malmarna var det ett krav att man måste odla nyttoväxter i sin trädgård. Så har också skett i Hovings trädgård, även om vi inte vet hur trädgården såg ut under hans tid. En karta från 1805 visar odlingar bakom malmgården på norra sidan. I den delen av trädgården växer idag bland annat en månghundraårig ek, som bredde ut sin skugga över trädgården redan under färgeriets dagar.

När Lars Johan Hierta köpte malmgården och området vid 1800-talets mitt för att anlägga sin stearinfabrik där bodde han och familjen i malmgården om somrarna. Då användes trädgården som familjens privata park, troligen planerad efter tidens tyska ideal med noga uttänkta symmetriska planteringar. Ett päronträd som stod i trädgården långt in i våra dagar planterades enligt familjetraditionen av Hiertas dotter Bertha.

När familjen Nordenson flyttade in i malmgården år 1917 blev trädgården föremål för stor omsorg. Harald Nordenson blev då chef vid fabriken. Hans hustru Clare var utbildad i botanik på akademisk nivå vid Stockholms högskola. Hon planerade trädgården, med hjälp av bland andra just Lars Johan Hiertas dotter Bertha. Clare skriver i sina minnen hur Bertha, gift Kleman (här kallad ”Mormor Kleman”) berättade:

 ”Mormor Kleman berättade också om trädgården som låg bakom huset omgivet av ett rött plank. Där fanns gamla fruktträd, ett litet gammalt lusthus och en sittplats i skydd av en kaprifol. Mormor berättade att hon hade varit med och planterat ett päronträd, som sedan vuxit till ett stort träd, som varje år bär mycket frukt – små, söta s k augustipäron. Nu är det så högt att man aldrig kommer åt de översta päronen. Koltrasten har ju blivit vanlig inne i staden, vilket nogsamt märks, då de älskar frukt och kastar sig över alla päron som hamnar på marken, ja, angriper dom t o m på trädet.”

Clare nämner förstås också eken, som står kvar än idag: ”En ståtlig gammal ek dominerar trädgården på ett tjusigt sätt.”

Den ståtliga gamla eken är numera statligt skyddad. Den är sannolikt äldre än malmgården, bedömer experter. Foto: Inger Johansson

År 1917 när Clare och Harald flyttade in i malmgården var det världskrig och brist på allt. Trädgården fick odlas upp med nyttoväxter. Efter kriget lades trädgården om med blomrabatter och sköttes av trädgårdsmästare.

Trädgården vid Hovings malmgård på 1950-talet då huset var tjänstebostad för stearinfabrikens chef. Foto: Privat

Vill du läsa mer om trädgården och dess historia i text och bild? Beställ vår skrift ”Trädgården vid Hovings malmgård. Hotad idyll på östra Södermalm”. En personlig skildring med bilder ur Hiertasläktens arkiv. Skriften på 24 sidor kostar 50 kr. Du kan köpa den på Stadsmuseet, eller genom oss: mejla till info@raddahovingsmalmgard.se (porto tillkommer)

Nu hotas det gröna av brutal exploatering. Byggbolaget EM vill bebygga större delen av tomten. Stadsbyggnadskontorets planförslag, som varit på samråd, skulle innebära att större delen av denna 250-åriga trädgård exploaterades med byggnader. Det mesta av det gröna skulle byggas bort, samtidigt som det sker en stor förtätning på andra sidan gatan när kv Persikan byggs med 1 240 lägenheter och tusentals nya söderbor flyttar in.

Här en av planförslagets solstudier som visar hur äldreboendets höga och tjocka huskolosser skulle skugga trädgården.

Vi i Arbetsgruppen för Hovings Malmgård arbetar för att trädgården ska rustas och vara öppen för alla. Vi har låtit en landskapsarkitekt ta fram ett idéförslag på hur trädgården kan bli en plats för samvaro, lek och vila. Här kan det finnas ett kafé, bouleplan, en liten scen, terrasseringar och blomsterrabatter.

Plan (skala 1:500) över idéskiss till hur Hovings trädgård kan bli en grön lunga för alla. Även de gröna ytorna vid kontorshuset ”Vita huset” skulle kunna ingå i parken. (Vita Huset är det stora grå huset uppe till höger i bild) Illustration: Pia Jonsson

I vårt förslag ingår också de gröna ytorna vid kontorshuset ”Vita Huset”, vilket skulle erbjuda en ännu större öppen park – den gröna lunga som både de som arbetar och bor i området behöver. Södermalm är en av de stadsdelar som har minst grönyta per invånare. Det gröna behövs! Här har stadens politiker chans att ta ett stort stadsbyggnadsgrepp på östra Södermalm.

En inspirationsbild av hur Hovings malmgård kan bli en levande grön kulturmiljö för alla. Här malmgården mot Hammarby sjö. Illustration: Pia Jonsson
Inspirationsbild av Hovings malmgård mot norr. En grön oas, öppen för alla. Illustration: Pia Jonsson

Hovings malmgård och trädgård är en kulturhistorisk skattkista som bör rustas och vara öppen för alla!

Här är vår analys av byggförslaget i korthet med bilder som visar hur stora delar av trädgården utplånas, om planen blir verklighet.

Under fliken Dokument finner du mer material, bland annat vårt yttrande om byggförslaget.

Här är vår facebook-grupp där vi uppdaterar ofta med spännande historia och aktuella nyheter.