Titta! Känner du igen något av husen på den här bokens omslagsbild?
Javisst, där är Hovings malmgård under stearinfabrikens tid!
– Hovings malmgård är ett gott exempel på en fas i Sveriges ekonomiska historia, säger forskaren och författaren Christopher Lagerqvist, som valde bilden av Hovings malmgård med den tidigare stearinfabriken som omslag till sin lärobok.
Boken heter ”Reformer och revolutioner. En kort introduktion till Sveriges ekonomiska historia åren 1750–2010”.
Bilden visar malmgården och stearinfabriken under 1890-talet.
Hovings malmgård hör samman med två tidiga industrier:
Den byggdes 1770 som ett kombinerat färgeri och bostad av färgaren Carl Gustaf Hoving, och var ett av många färgerier runt Hammarby sjö vid den tiden.
År 1840 köpte den kände företagaren, politikern och Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta malmgården och tomterna intill. Han lät uppföra Liljeholmens stearinfabrik där, efter att ha startat den vid Liljeholmen. Malmgården blev med tiden direktörsbostad för fabriken.
– Färgeriet och stearinfabriken är goda exempel på en småskalig och kunskapsintensiv strävsamhet, som starkt bidrog till att Sverige lyckades utrota fattigdomen och få ett välstånd som aldrig tidigare skådats i mänsklighetens historia, säger Christopher Lagerqvist.
Hovings malmgård på stearinfabrikens tid (1840–1970) var som ett bruk. Fabriken blev en av Södermalms stora arbetsplatser med upp till 200 anställda, beroende på säsong. Arbetarbostäderna låg på andra sidan ”bruksgatan”, den numera försvunna Danviksgatan.
– Bruken var en viktig del av Sveriges ekonomiska utveckling med traditioner från 1500- och 1600-talen, säger Christopher Lagerqvist.
Malmgården var ”herrgården” på bruket, och är idag det enda som minner om industritiden här. Fabriken revs i början av 1970-talet.
År 1996 kulturmärkte Stockholms politiker Hovings malmgård och trädgård som en särskilt skyddsvärd miljö, i klass med statligt byggnadsminne.
Ändå hotas platsen av exploatering. Vi kämpar för att kulturskyddet ska stå fast.
Uppsalabon Christopher Lagerqvist vet hur det är att kämpa för att skydda ett kulturarv.
För fyra år sen drog han i gång kampen mot planerna på att en hiss, liknande Katarinahissen, skulle byggas vid det Södra tornet på Uppsala slott, som är ett statligt byggnadsminne.
Han startade Facebook-gruppen ”Rädda Uppsala slott”, och fick 3 000 underskrifter på tre veckor. Hundratals arga Uppsalabor skrev till politikerna.
– Det var ett så knäppt förslag, säger han och berättar att till och med Polens ambassad hörde av sig och undrade hur i all världen denna vasaborg med sin gemensamma svensk-polska historia kunde behandlas på detta sätt.
Kampen lyckades. Det blev ingen hiss vid Södra tornet.
– För många är det viktigt att kunna knyta an till historien i sin omgivning, säger Christopher Lagerqvist.
Vi hoppas att vi blir lika lyckosamma i vår kamp för att Hovings malmgård och trädgård rustas och bevaras som en grön kulturmiljö, öppen för alla!
Kontakt: info@raddahovingsmalmgard.se